Jakt 15-16 Oktober.
Så då har det vart en jakthelg igen med lyckade resultat i skogen för Atlas.
Lördagsmorgonen börjades vid 08:00.
Hade fått höra om att älg hade setts av jägarna på väg ut på pass. Så kände att det var dags att släppa honom på det för att se om han är så duktig som vi hundägare vill ha våran hund till att vara. Det tog inte lång tid innan Atlas fått tag i älgarna och skällde fast stånd i en liten dunge vid sjön Sunnansjön. Efter tio minuter så stöttes älgen av mig pga av det hårda underlaget och det nyfällda löven som lät som söndertrampade chips under skorna. Ståndskallet gick över till ett gångstånd som gick lugnt och sakta norrut i motvinden, det var en mindre tjur och en ko. Gångståndet gick förbi några passare som höll inne med skotten. Efter 45 minuter efter släppet så hördes ett skott uppe på en myr. En tjur var skjuten efter Atlas som även fått sällskap av en annan hund någon minut innan älgen fälldes. Resten av dagen är inte mycket att skriva om. Hände ingenting alls.
Söndagsmorgonen börjades vid 08:00.
Släppte hunden på samma område som jag hade jagat dagen innan. Vi hade skjutit alla vuxna klart under lördagen så nu var det dags för den “spännande” kalvjakten. Efter ca 20 min efter släppet så hördes några skott inte allt för långt från mig och hunden. Det var påskjutet en kalv, men kopplade hunden för att gå ner till jaktkompisen och kolla så att allt var som de skulle vara. När vi kom ner till honom så pekades skottplats ut och vart kalven hade vandrat efter skotten gått. Ville inte släppa Atlas med en gång eftersom kon ej var jaktbar och för att jag ville vara säker på att kalven låg där den skulle.
På väg ner mot en bäck med lite ris som skymde sikten så började Atlas på att markera älg. Kon visste jag hade gått åt andra hållet så hunden släpptes ner. 30sekunder efter skällde hunden till några skall innan det hördes ett knak från ett annat djur än hunden och mer skall började på att produceras ut ur stämbanden på Atlas. Med spänning kollade jag ner mot bäcken där jag tyvärr ej såg någonting förutom ris. Så några steg till tog jag närmare bäcken i takt med hundens lite smålömska skall. Tankarna på att kalven låg där fanns i min skalle. Men vips så kommer kalven stapplandes efter kanten och eftersom man vill förkorta lidandet så fort som möjligt sköts kalven med hunden i hasorna. En grann kalv var det.
Efter kalven blivit urtagen så återgick vi till platsen vi hade lämnat. Hunden var ivrig och sugen på att slippa kopplet igen. Så släppet gjordes och han sökte i bra omgångar på 15-20min. Men inget hände, hade älgen som vart på området lämnat det för att få lugn och ro? Men då hände det som jag hade hoppats på. Skall vid upptag och sedan blev det tyst och pejlen visade ett snabbt rus i rak nordlig riktning innan det stannade upp för att sedan börja höra hundens skall möta mina öron ca 1km bort. Så det tog ca 25-30 minuter innan jag hade honom inom 150 meter. Men han stod och skällde inne i ett väldigt risigt och svår gått område. Så satte mig ner för att kolla om det skulle gå lös. Hörde älgen utfall mot honom lite då och då men älgen rörde sej inte ur fläcken utan var inom ett oråde på ca 20kvm hela tiden. Så sakta började jag på att lägga ifrån mej onödigt ont som fika och andra saker för att börja smyga in på ståndet för att se om det var ko med kalv. Under smygandet så skällde Atlas väldigt fint och taktfast. Efter ca 20min var jag bara 30 meter från men inte en skymt av varken hund eller älg. Vinden var stilla så jag han bara tänka tanken på att hur skall jag lyckas med detta så knäcktes en kvist under skon i ett av uppehållen från hunden. Ett litet rus från älgen på 100 meter innan det var ett fast stånd igen. Så jag gick ner dit han hade skällt för att se vad som fanns inom räckhåll för Atlas skall. En ko och kalv (enligt klövspåren som fanns). Så det var bara att börja smygandet igen. Samma sak igen. 30 meter innan, ett kortare rus innan det var fast stånd igen. Efter 2 timmars bråkande med vind och skog så började hunden skälla med glesare skall och allt hade gått över till ett gångstånd. Enligt gps pejlen var de på väg mot en klippa så jag skyndade mej för att genskjuta dem. Jag lyckades. Upp med bössan, hunden 3-4 meter från kon. Jag siktade, letade och pulsen steg. Vart var kalven?! Borta! Kon hade ställt av den då hundens skall hade blivit glesare och inte lika aggressivt så bössan åkte ner och komradion upp för att meddela resten av jaktlaget att nu vardet bara en ensam ko han skällde. Så jakten avslutades med jag och Atlas i skogen. Efter en timmas variation av gång/fast stånd så stod älgen bra igen för hunden. Så när han hade skällt i fem timmar lockade jag på honom då älgen och Atlas var 50 meter från mig. Hunden kom ut på åker kanten där jag stod. Kollade lite irriterat på mig varför jag bara står å hänger mitt tandkött å inte gör något åt det han skäller på så innan koppling så var han hack i häl igen. Skallen började på att glesna mer och mer och efter 5-10 minuter kommer han ner till mig på åkern där jag stod för att få sin belöning som så många gånger förr efter lyckat sök å älgkontakt.
Pojken börjar bli jakthund!
